"Man göra som svenskar - men jag är inte svensk" : En kvalitativ intervjustudie om svenskhet och svensk identitet genomförd med lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare

Denna studie har haft som syfte att undersöka och beskriva vilka föreställningar om svenskhet och svensk identitet som existerar hos lärare och deltagare på en utbildning i svenska för invandrare (SFI). Utifrån ett kvalitativt angreppssätt så har fyra lärare och fyra deltagare kopplade till SFI intervjuats. Resultatet har analyserats inom en symbolisk interaktionistisk ram, och med hjälp av teori kring och begrepp som kategorisering, ”social order”, normer, socialisationsprocessen, sociala ritualer samt identitet. Teori kring språk och kommunikation har också använts. Studiens resultat visar på ett antal gemensamma föreställningar om svenskhet bland lärare och deltagare. I dessa föreställningar länkas svenskhet i stor utsträckning till en specifik uppsättning värderingar, ett antal egenskaper kopplat till beteende, firandet av några speciella högtider samt en särskild inställning till tid. Ett par uttalanden synliggör också att det finns ett specifikt utseende kopplat till svenskhet, men utan att detta utseende blir närmare beskrivet. I relation till hur intervjupersonerna identitetsmässigt förhåller sig till den svenskhet de beskriver så distanserar sig SFI-deltagarna från denna och uppvisar starka band till sin tidigare nationella och etniska härkomst. De lever i Sverige men ser sig inte som svenskar och i de flesta fall ses detta heller inte som något som kommer ändras med tiden. Ur lärarnas perspektiv på vem de betraktar som svensk så framstår en bra behärskning av det svenska språket som den viktigaste aspekten för en identifiering av någon som svensk, men även vissa normerande praktiker som kopplas till svenskhet verkar nödvändiga att anpassa sig till för att bli betraktad som svensk